Den sista veckans terror offensiv som NATO (
Nato namn; Operation Damascus Volcano) genomförde i Syrien beskriver bland annat som "slaget om Damaskus" av den mediala etablissemanget och ett bevis på ett Assads regim är när som helst nära ett kollaps och början på slutet för regimen. Bland annat finns följande citat att läsa på svenska mediesajter:
"Nedräkningen har börjat för Assadregimen. Mitt under ett hårdbevakat
möte med ministrar och säkerhetschefer skakades regimens innersta krets
av ett bombattentat. Främst bland de dödade var Bashar al-Assads svåger
och försvarsministern. Bomben, som måste ha varit ett insiderjobb, har
djup psykologisk sprängverkan"
"Nu finns inga
säkerhetsgarantier kvar för president Bashar al-Assad" och "När de som
leder de militära operationerna mot rebellerna kan dödas i ett attentat,
då kan vad som helst hända i Damaskus"
"De disparata grupperna i oppositionen vet nu på riktigt att
Assadregimens dagar är räknade. Gårdagens attentat kommer med all
säkerhet att leda till fler avhopp från de reguljära styrkorna."
Den här formen av
journalism utgör i sig krigspropaganda,
det är den mest klassiska av alla propaganda teman om kallas
"bandvagnen" här gör man anspråk på en"oundviklig seger" och försöker
övertyga målgruppen att ansluta sig till ens sida och göra det "som alla
andra gör". Lämna regimens sida och anslut dig till intervention
eftersom regimens fall är oundvikligt och hårda repressalier väntar den
som inte stödjer "oppositionen" i "rätt " tid. Därför drar jag
slutsatsen att etablissemangets medier från första början stöttat denna
blodiga och illegala statskupp och även dem har syriernas blod på sina
händer.
Att det här rör sig om terrorism är det ingen diskussion om.
Att mörda statsmän och tjänstemän samt civila för att uppnå politiska
mål och påverka den politiska utveckligen åt något håll är själva
definitionen på terrorism. Det som gör det legitim och kosher är att det
är terrorism som västmakterna sanktionera och stödjer, sett ur ett
nykolonialt perspektiv så har makt alltid rätt. Västmakterna har all
rätt till värden att mörda u-länders statsmän, politiska ledare och
kasta hela länder och folkgrupper i ruinens brant när det ligger i deras
intresse att göra så. Någon reell internationell rätt eller lagstifning
existerar inte och de organisationer ( exempelvis ICC) som påstår sig
företräda den internationella rätten representerar i själva verket
västmakternas globala intressen. Detta är en viktig iaktagelse i sig.
Vilken hemsk tid vi lever vi kan jag notera, vi är i princip tillbaka till den koloniala tiden där den enda lagen var styrka och den starke hade rätt att göra vad som helst för att uppnå sina politiska och ekonomiska mål.
Etablissemangets medier är alltid upptagna att tala om Assad regimens påstådda "brott" mot sin egen befolkningen medan allt Assad gjort sig skyldig till har varit att försvara sitt land mot en utländsk militär aggression som genomförts med hjälp av jihadistiska legosoldater och en liten skara opportunistiska landsförrädare.
Den störra storyn som missats är dock
det brott USA gjort sig skyldig till i Syrien och de EU länder som följt med äventyret. Detta brott kan onekligen klassifiseras som,
BROTT MOT FREDEN och
BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN.
Brott mot freden definieras i internationell lag som att "planera, föreberedam intitiera" och föra aggressionskrig som strider mot internationell rätt, internationella föredrag och överenskommelser, eller att delta i en plan eller konspiration för att åstadkomma något av det sagda. Definitionen av detta brott uppkom först vid Nuremberg rättegångarna och inkluderades senare I FN:s stadgar. Jag föreslår att USA och de tre EU länder som är mest ansvariga för denna konspiration prövas mot denna lag då deras aggression mot Syrien klockrent utgör ett brott mot freden.
Brott mot mänskligheten definieras på följande sätt enligt "The Tome Statutue Explanatory Memorandum"
Brott mot mänskligheten är särskilt motbjudande brott genom att de utgör ett allvarligt angrepp på den mänskliga värdigheten eller som ett allvarligt förnedring eller en försämring av en eller flera människor. De är inte isolerade eller sporadiska händelser, men är en del av antingen en regering politik (även om förövarna inte behöver identifiera sig med denna policy) eller av ett brett praxis grymheter tolereras eller tolererat av en regering eller en de facto myndighet. Men mord, utrotning, tortyr, våldtäkt, politiska, ras eller religiös förföljelse och andra omänskliga handlingar nå tröskeln för brott mot mänskligheten endast om de ingår i en omfattande eller systematisk praxis.
Och det är det inte just vad USA; EU och deras allierade gjort sig skyldiga i Syrien? Ett allvarligt angrepp på Syriernas mänskliga värdighet och en allvarlig försämring av livsvillkoren kollektivt för alla syrier som en del av en systematisk regering politik? Har inte mord, våldtäkter, politiska och religiösa förföljelser varit en del av denna kampanj?
Tyvärr har vi en verkligheten där internationell lag liksom allt annat bara är ett anna vapen för västmakterna och den globala etablissemanget. FN, ICC och de organisationer som har till uppgift att överse brott mot mänskligheten står under amerikansk och i förlängningen sionistisk ledning och reagerar bara när västmakternas intressen står på spel
Nu på Månad går slaget om Damaskus in
på den nionde dagen, enligt uppgifter ska cirka 5000 tungt beväpnade
legosoldater från NATO:S sida deltagit i operationerna som främst ska
ses som en "hit and run" operation vars syfte inte är att ta kontroll
över territorium utan att tillfoga motparten så stora förluster som
möjligt innan man drar sig tillbaka. I det här fallet verkar det främsta
målet ha varit en psykologisk seger och att genom en
styrkedemonstration visa hur svag regimen egentligen är: Se här, Assads
regim kan inte ens kontrollera sin egen huvudstad. Det verkar dock som den "Seger" som etablissemangets medier hoppades på kommer att utebli och offensiven håller på att slås tillbaka av syrierna med tunga förluster för NATOS jihadsoldater.
Samtidigt
försökte västmakterna i FN:s säkerhetsråd åter få med Ryssland och
Kina på en resolution som leder till hårdare
sanktioner mot Assadregimen utan resultat. Det jag inte förstår är varför alla sanktioner är riktade mot Assad, Det finns ju två krigsförande parter. Varför riktar ingen sanktion någon påtryckning mot rebellerna och de utländska makter som förser dem med pengar, vapen, underrättelser och ledning? Varför kan inte Ryssland och Kina i sin tur inte lägger i en resolution om hårda
sanktioner mot USA, Storbrittanien och Frankrinke? Dessa länder är ju också per definition ansvariga för våldet i Syrien. Troligtvis mycket mer än Assad.