Hårda striderna pågår i Allepo

Trots att syriska styrkor rensat Damakus från Natos legosoldater fortsätter striden om Syrien

De sista veckornas terroroffensiv som NATO (Nato namn; Operation Damascus Volcano) genomförde i Syrien beskrevs bland annat som "slaget om Damaskus" av de mediala etablissemangen och lyftes upp som ett "bevis" på att Assads regim när som helst kommer  att kollapsa. "Detta är början på slutet för regimen" sade många medier. Bland annat hittade jag följade citat hos några störra svenska Sajter:

"Nedräkningen har börjat för Assadregimen. Mitt under ett hårdbevakat möte med ministrar och säkerhetschefer skakades regimens innersta krets av ett bombattentat. Främst bland de dödade var Bashar al-Assads svåger och försvarsministern. Bomben, som måste ha varit ett insiderjobb, har djup psykologisk sprängverkan" - SvD

"Nu finns inga säkerhetsgarantier kvar för president Bashar al-Assad" och "När de som leder de militära operationerna mot rebellerna kan dödas i ett attentat, då kan vad som helst hända i Damaskus" - DN

 "De disparata grupperna i oppositionen vet nu på riktigt att Assadregimens dagar är räknade. Gårdagens attentat kommer med all säkerhet att leda till fler avhopp från de reguljära styrkorna." - Aftonbladet

"Syriens regim driver sin aggressiva motoffensiv vidare mot Aleppo och utanför stadens grindar har al-Assad samlat sin här. I norr, där armén dragit sig tillbaka, hissas samtidigt kurdisk flagg." - DN

Den här formen av journalism utgör i sig krigspropaganda, det är den mest klassiska av alla propaganda former om kallas "bandvagnen" här gör man anspråk på en "oundviklig seger" och försöker övertyga målgruppen att ansluta sig till ens sida och göra det "som alla andra gör".  Lämna regimens sida och anslut dig till intervention eftersom regimens fall är oundvikligt och hårda repressalier väntar den som inte stödjer "oppositionen" i "rätt " tid. 

Dock konstaterade jag att det snarare rörde sig om ett styrkedemonstration från NATOS sida vars enda syfte slå ut regimens stridsmoral snarare än att ta kontrollen över huvudstaden och militäret krossa regimen. Det var en så kallad "Hit and Run" attack som är hörnstenen i assymetrisk krigsföring.

Striderna rasar ännu i Syriens näst största stad Aleppo

Vad som hänt den senaste veckan är att de syriska styrkorna stampat ut så gott som allt synligt väpnat motstånd i Damaskus börjat marschera mot Aleppo som är Syriens näst största stad. Specialstyrkorna placerades på onsdagen och torsdagen ut i utkanten av staden och mer trupper har anlänt för att delta i en större motoffensiv på fredag eller lördag, säger en källa nära säkerhetstjänsten till nyhetsbyrån AFP.  Alltså var regimen aldrig nära en militär kollaps som medieetablissemanget gärna försökte utmåla det som.

Vad innebär då denna utveckling? Har interventionen misslyckats i Syrien? Kommer Assad att kunna återställa lag och ordning och krossa västmakternas militära intervention? Nej!
Den militära interventionsmodell som västmakterna använder mot Syrien bygger på utnötning, det handlar alltså om politisk, ekonomisk och militär utnötning. Det handlar om att belasta de syriska styrkorna till bristningsgränsen och samtidigt helt urholka de politiska och ekonomiska resurser som möjliggör för Assads regering att behålla makten.

Striderna mellan syriska styrkor och NATO:S Fria syriska armen byter ständigt plats men fortsätter.

Den militära kampanjen bör ses som en katt-och-råtta-lek; Så fort syriska styrkor tillfälligt knäckt NATOS styrkor i ett område dyker dem upp igen i ett annat område. Strategin bygger på att västmakterna har mycket större ekonomisk styrka än Assads regim och kan rekrytera, utbilda, beväpna och skicka in jihadister i ett snabbare takt än Syriska styrkor kan neutralisera dem.

Att situationen i Syrien inte handlat om en revolution, ett uppror eller ens ett inbördeskrig är det ingen diskution om. Syrien befinner sig de facto i krig med USA och västmakterna som har valt att föra krig mot syrien via ombud och genom legosoldaterna i den fria syriska armen som är allt annat än fria, men ändå en del av en mäktig militär styrka, nämligen NATO. Ett bättre namn för den fria syriska armen vore: Natos Jihad arme, eftersom soldaterna utgörs av inhyrda jihadister medan all ledning, organisering, planering , finansiering och alla vapen kommer från NATO. Det är mäktigt starkt av Syrierna att helt på egen hand i 17 månader värja sig mot ett krig som påtvingats dem av västmakterna för Israels räkning.


Att det som USA som och västmakterna gör i Syrien handlar om statssponsrad terrorism är det heller ingen tvekan om. Jag var den första som påpekade det och fördömde etablissemangens media för att ha förtigit detta faktum, jag har även varit helt förbluffad över hur de övriga stormakterna varit tyst om det och hållt inne med kritiken trots att det legat i deras intresse att koppla samman "den väpnade oppositionen" i Syrien med NATO, USA och västmakternas regimskifte allians "Syriens vänner". Till min stora glädje valde Ryssland äntligen att göra ett uttalande .  Genom att påstå att USA sponsrar och möjliggör terrorism i Syrien för att uppnå sina egna politiska mål.

 Detta sägs inte direkt med antyds genom att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov säger att "Moskva inte förstår varför västerländerna inte vill fördöma det terrordåd som den 18 juli inträffade i Damaskus", Ryssland anklagar också USA för att försök styra upp terrorism tills man får som man vill i FN:s säkerhetsråd och det är helt riktigt. Dock tyder alla tecken på att USA har övergivit alla förhoppningar om att kunna smuggla ett nytt NATO krig enligt mallen "Den libyska modellen" förbi FN:s säkerhetsråd.

Under de 17 månader som den västliga militära interventionen pågått har Syrien ödelagts

 Även om USA misslyckats med att smuggla igenom sin smutsiga krig förbi FN:S säkerhetsråd ska interventionen ändå fortsätta och Syrien ska krossas till varje pris. USA har förannonserat att man tänker öka sin statssponsrade terrorism i Syrien och satsa allt större resurser på att bygga upp sin proxyarme i den Fria Syriska armen samtidigt som den politiska och ekonomiska basen för Assads regering ska nötas bort genom hårda ekonomiska och politiska sanktioner. Bland annar har Turkiet och Irak beordrats att stänga gränsövergången till Syrien för att "svälta landet" till underkastelse.

USAs krig mot Syrien och jihadisterna

Mer än hundra länder som står under amerikansk hegemoni har röstat till stöd för Syriens regimskifte terrorister och röstat för tuffare åtgärder av FN mot Bashar Al-Assad. I ett möte i Paris som hölls av det kriminella och terrorsponsrade regimskifte alliansen ”Friends of Syria”krävde USA att kapitel 7 i FN:s stadgar ska åberopas som tillåter en militär intervention i Syrien.

Syriens rebeller som står under NATO-befäl har hittills förkastat alla fredsavtal och gjort gällande att våldet kommer att fortsätta tills regimen störtas. Dock har skildringen av konflikten i Syrien vart så ensidig att det verkar som att rebellerna kommer undan med allt. medierna i USA och Europa har bara fokuserat på vad opålitliga och politiskt vinklade källor anklagat Assad-regimen för. De terrorhandlingar, krigsbrott och förbrytelser som rebellerna har gjort sig skyldiga till utelämnas helt av propagandaskäl. En helt svartvit bild presenterats där Assad skuldbeläggs för precis allt som händer. Det första offret i ett krig är alltid sanningen och det händer om och om igen.

Men som vi redan vet är en konflikt sällan svart och vitt och aldrig simpel, det finns två sidor av varje händelse. Skevheten med vilken konflikten skildras visar på att medieetablissemanget drivs av sin egen agenda, en västerländsk agenda och en sionistisk agenda och det är samma agenda som från förstas början väglett upphovsmakaren till denna genomskinliga militärkupp.

Skildringen av kriget i Syrien påminner i stora drag om hur balkankriget skildras under 1990-talet. Innan Nato började bomba Serbien så fokuserade media på krigsbrott som begicks av Serberna, men tystade ner helt krigsbrotten som begicks mot Serberna. Det finns tre likheter som bör nämnas

1)      Internationell lag har helt åsidosatts och Syrien suveränitet har inte respekterats. Från början har Hillary Clinton och USA och EU sagt vad som måste i Syrien. Vad den enda godtagbara lösningen är: vad syrierna vill och kan komma överens om har varit oviktigt. Västmakterna tänker sponsra terrorn och politiskt och ekonomiskt krossa Syrien tills man får som man vill och tills man installerat sin egen marionettregering. Dessutom har man ljugit att det handlar om ett inbördeskrig och ett folkligt uppror medan Syrien från första början varit i Krig mot USA och dess legosoldater som är skara jihadister som strider med vapen, finansiering, underrättelse och ledning från NATO i Turkiet.Varför inte lägga sanktioner mot USA så att man slutar sponsrar terror  Syrien? Är det inte ett krigsbrott?

2)      Internationella institutioner har från början utsatts för amerikansk manipulation och

Förvrängts; Säkerhetsrådet, FN:s kommittéer för mänskliga rättigheter har agerat som propaganda nätverk mot Syrien.

3)      En komplex samhällssystem med etniska, religiösa och sekteristiska motsättningar har

Utnyttjats av västmakterna för att söndra och härska och skapa våldsamma konfrontationer mellan olika fraktioner. Dock har man på förhand kommit på ett koncept och sedan förvrängs och klistrat alla fakta för att stödja detta koncept: Assad är en blodig diktator som mördar sin egen befolkning för att behålla makten.

För västmakterna vars händer är blodiga av denna intervention handlar det inte om att rädda den syriska befolkningen, störta en diktator eller införa demokrati. Det handlar bara om en enda sak: Total seger för den sida man stöttar, och den fullständigt förintelsen av sidan man vill störta som i fallet med Kaddafi.

Under förevändningen att man bekämpar terrorism, främjar demokrati och annat nonsens slutar det alltid med att USA sponsrar och stödjer jihadistisk terrorism: Afghanistan 80-talet, Balkan 90-talet, Libyen och Syrien 2010-talet. 

Det är intressant att se hur Washington allierat sig med samma jihadistiska "Al Qaida ”terrorister” som man så ivrigt bekämpat i mer än ett årtionde i ”kriget mot terrorismen”. Samma hemska monster som man påstår är på väg att förstöra den västerländska civilisationen och omvandla det till ett gigantiskt kalifat.

 Det här låter inte klokt och är inte speciellt logiskt. Varför skulle USA stödja samma politiska och ideologiska rörelse som den ligger i krig med och som dödat och lemlästat amerikanska soldater i Irak och Afghanistan? Svaret är enklare än man tror: USA:s utrikespolitik domineras av ett sionistisktiskt perspektiv. När det ligger i Israels intresse så är jihadistiskt terroism rumsren och kan stödjas, och när det inte inte ligger i Israels intresse är även moderat islam något som kan liknas vid nazismen och är ett hot mot hela västvärlden och botemedlet är att tvångsdeportera miljoner muslimser ur Europa ( a la Geert Wilders).

I händelse av en post-Assad Syrien dominerad av fundamentalistiska sunniter infiltrerade av wahhabister och Salafi-jihadister, kommer en verklighet uppstå som kommer att få Afghanistan efter 1980-talets antisovjetiska jihad som se ut som ett födelsekalas.

Dock ska vi komma ihåg att målet med att störta Assad-regimen handlar inte om Syrien eller demokrati, det handlar att ta det första steget i att militärt krossa Iran och äntligen uppnå fullspektrum dominans (amerikansk och sionistisk hegemoni) i hela mellanöstern. Denna intervention har från första början handlat om Iran och inte Syrien, Syrien är bara ett steg mot denna större mål.

Regimskifte möte om Syrien i Paris

Den nykoloniala västerländska regimskifte gruppen "Syriens vänner" har planerat för ett nytt möte idag på fredagen där bland annat Carl Bildt ska delta. Målet är att planera för att eskalera våldet, terrorismen och använda det som en ursäkt för en NATO insats Syrien. Målet är även att försöka förvränga förra veckans överenskommelse i Geneve om hur "konflikten" i Syrien ska lösas.

För att lösa konflikten och våldet i Syrien eller någon annanstans krävs det att man först har en verklighetstrogen bild av förloppet. Det som händer i Syrien är inte ett folkligt uppror, det är inte ett inbördeskrig. Regimen i Syrien utkämpar inte ett krig mot den egna befolkningen utan mot en koalition av västerländska makter vars ENDA syfte är att störta den syriska statsmakten för att förbereda regionen för ett anfall mot Iran och säkra regionen för Israel.

Detta är alltså ännu ett sionistiskt krig som västmakterna utkämpar. Den enda skillnaden mot exempelvis Irak kriget som även den sjösattes med lögner och osanna påståenden är att man nu bytt interventionsmodel och tillämpar "Den lybiska modellen" istället för en direkt markinvation. Den "lybiska modellen" är en hybrid mellan traditionella färgrevolutioner och en direkt militärt anfall som i Irak.

Grovt går interventions modellen ut på att först finansiera och organsera en inhemsk "opposition" som i stor skala organiserar olagliga demonstrationer och våldsamma gatuupplopp, myndigheternas svar på detta används sedan som "bevis" på regimens brutalitet. Landet fördöms och utsätts för ett diplomatiskt krig av de makterna bakom interventionen, samtidigt som "oppositionen" utökar sitt kampanj mot myndigheterna, snart är oppositionen beväpnad och utkämpar ett väpnad krig mot statsmakten. (Egentligen är den beväpnade oppositionen operativt underställd sina utländska sponsorer och det handlar om ett proxy-krig). Allt våld som sker landet skylls automatiskt av de globala medierna på regimen som "slakten av civila" och detta banar vägen för ett anfall av landet av utländska makter.

Enligt Ben Rhodes på USA:s Nationella Säkerhetsråd (Foreign Policy 11-08-24) är metod som använts för regimskifte i Libyen  (Den Lybiska modellen) effektivare än de stora truppinvasioner som använts vid invasionerna av Afghanistan och Irak: ”Libyernas marsch mot Tripoli inte bara legitimerade vårt ingripande utan stärkte också intrycket att det nu inte handlade om utländsk ockupation.”

Såldes är konflikten först och främst ett krig mellan Pentagon och  Syrien Samma stund som USA och dess Europeiska upphör med fientligheterna mot Syrien så upphör konflikten. USA är problemet i  Syrien och inte på något sätt lösningen. Att USA inte hat "stövlar på marken" i Syrien är inte relevant. Kriget utkämpar med amerikansk finansiering, dioplomatisk kapital, underrättelse och propaganda.

Det som man kom fram till under förra veckans stormaktsmöte I Geneve om ett "samligsregering" som skulle inkludera både Assads regering och den så kallade "oppositionen" har inte en chans att fungera. Den opposition som officiellt godkänns av västmakterna ( Det syriska nationella rådet) står under västmakternas ledning och saknar legitimitet och stöd bland Syrierna, detsamma kan sägas om den "fria syriska armen" som är ett inofficiellt NATO-förband som  består av jihadister och al qaida medlemmar som utkämpar den västerländska interventionens krig.

Frågan är: Vilken skyldighet har Syrien att lämna över makt till grupper som tydligt står under utländska makters kontroll och ledningen. Samma makter som i över 1.5 år genom ombud fört ett krig mot Syrien och orsakat mer än 15 000 dödsfall, drivit  hundratuseltals Syrien till flykt, krossat landets ekonomi och slagit sönder dess infrastruktur?

Det kan bli så att den syriska staten till sist faller. Syrien är ett fattigt u-land som inte kan stå emot världsetablissemangets anfall på egen hand. Dock är ändå en seger vunnen i och med att interventionen enligt "den lybiska modellen" totalt misslyckats. Västmakterna har misslyckats med att störta Syrien genom ett diplomatiskt krig och genom att statssponsrad terrorism inne i landet.

 Vill västmakterna störta Syrien får dem göra det själva och med egna stridskrafter.